Idag har jag antligen kunnat borja rora pa mig igen efter tva dagars kallbad, aloe verasmorjande och smarta (jag lovar att inte ens foten gjorde sa har ont, varken nar jag brot den eller stukade den for forsta och andra gangen)- var pa Huntington Beach for nagra dagar sen och jag tanker ju alltid att solen ska vara sa dar svenskt mesig och knappt titta pa en fast man ligger mitt i den.
So wrong!
Jag skulle kunna lagga upp bilder av mig sjalv men det ar for anskramligt alltsa, det borjar blekna lite nu men jag ser fortfarande ut som en javla hummer...hahaha Underbart! Som tur var sa lag jag mest pa mage eftersom min bikini slangde ut mina brost stup i kvarten (sola topless i cali ar ungefar lika hemskt som att skjuta nagon tydligen, republikanerna sager NO! Till brosten da, inte skjutandet) sa katastrofen holl sig till baksidan. Framifran ser jag fortfarande mansklig ut sa dagens mantra lyder: Man far vara glad for det lilla!

Just nu ser jag fram emot den kommande roadtripen fran LA, genom Santa Barbara, Santa Cruz och alla andra sma samhallen daremellan, och med stopp i San Fran (!!!) Aaaaahhh! Hur roligt kommer inte det bli?! Jag ar tillochmed avundsjuk pa mig sjalv!

Fy fan vad skitackligt!!!

America, fuck yeah!

Klockan ar runt halv elva pa formiddagen har och jag har just kakat pizza till frukost (har ar vi nyttiga sa det forslar!) och ar relativt uttrakad aftersom mexikanen ar och jobbar. Det ar forjavligt varmt har alltsa, men for ett par dagar sen hittade jag ac:n sa nu spenderar jag varenda ensam stund liggandes bredvid den i underkladerna och med den installd pa high cool haha
Antal hemmalagade maltider:
En. Pasta och skaldjurssas. Fast vi var faktiskt och firade mexens syrras graduation (mariachiband! pinata!) och da hade dom ju gjort maten sjalva. Sa det blir val tva...
Saker som ar sa himla amerikanska:
Gasspis. Varenda gang jag ska laga mat blir jag livradd nar det plotsligt borjar brinna ur spisen!
Runda dorrhandtag. Man har ju sett dom pa tv men iallafall jag har aldrig tankt sa mycket pa det och nu ar jag van, men det ar sa himla...dumt. Get with the program och skaffa ordentliga handtag! Och varenda gang man ska lasa maste man vrida pa en liten grej som sitter mitt i det runda och jag fattar inte riktigt hur den kan lasa dorren sa jag maste allid kontrollvrida pa handtaget. Suck!
Liquor stores! Dom ar overallt! Om jag hade en egen liquor store skulle jag fixa till den lite sa den blev mysig och valkomnande, men det verkar som att det finns en manual for alla stallen som saljer alkohol for allihop ser precis likadana ut- galler for fonstrena (kanske forstaeligt), tusen neonskyltar och allmant sunkig inredning. Jag ska ta med mig kameran nasta gang vi gar till Flicks, vart neighborhoods vattenhal sa far ni se sjalva.
Alla har snygga bilar. Jag har sett typ tva fula bilar, och med tanke pa att alla inte precis bor i slott har sa borde det ju rent logiskt finnas fler. Men det dar dom sager om att amerikaner (Los Angelinos?) hellre bor i kartonglador an har en ful bil stammer nog.
Jaja, det blir val mer men nu ska jag kla pa mig, borsta tanderna, plus att jag ar lite trott- det ar ju sa jobbigt att ha langsemester i LA och ligga i soffan, kolla pa SoapNet (Falcon Beach is the shit) och undra om man ska ga ut i solen eller stanna inne och kaka glass. Livet!

The Cure - Just like heaven

Fredde goes mustaschkampen

Nu sitter jag här i Fredriks lägenhet, dricker cooola, lyssnar på när Fredrik pratar om vilka killar han skulle vilja ha sex med om han var tvungen (1:a plats: Daniel, 2:a plats: Magnus, 3:a Nils) och tittar på när han står vid spisen och lagar köttfärs som en riktig karl. Synd att han ser ut som en fjolla bara.
(Skriv nåt snällt , annars ollar jag dig i sömnen säger han. Gulligt)

Iallafall, allt är färdigpackat och det känns som att jag glömt nåt. Alltså är allt nog okej. Tacos, sömn, spring till flygbussen och sen är det Los Angeles nästa. Yey!

Yooooo

Nu är jag nästan blond haha
Och efter det, mobilräkningen och allt annat jag slösat mina pengar på är jag nästan helt pank. Tur att lönen kommer när jag är i usa annars hade jag fått gå på gatan (som alla andra hookers gör typ hundra meter från mexikanens lägenhet. Jag har faktiskt sett hora-bli-upplockad-av-polisbil-grejen på riktigt. LIVE. Det är ju nästan avundsvärt).
Iallafall. Jag är nästan pank så hur jag ska betala höstterminen får alltså bli en senare fråga, har jag otur får jag leva på euroshopperravioli i fem månader. Det braiga med det är ju att jag kommer bli utmärglad. Det dåliga är väl att jag kommer få varenda vitaminbrist known to man, lukta äckelpasta och inte orka plugga trots alla mina uppoffringar. Och jag som hade tänkt shoppa i LA, det lär ju icke hända. Fan vad synd. Vad ska jag göra där i tre veckor då?
Eller, jag kommer nog på nåt att sysselsätta mig med när jag tänker efter...
Tre dar kvar!

Förövrigt- En kompis är i gbg med sin bättre hälft, bor på hotell och shoppar på Topshop. Jag vill också! Hotellfrukost! Kläder som inte kommer från HM eller Gina Tricot (hata Växjö)! Liseberg! Det ska bli så skönt att flytta tillbaka till, om så inte en jättestor stad, så iallafall en som ligger 40 minuter från en jättestor stad (älska Stockholm). Nice bice!

Celebrity watching!

Sitter på biblioteket och planen var att jag bara skulle skriva om att alla som vill se mig i ljust hår kan gråta nu eftersom jag färgar det mörkbrunt den 11:e. Plus att jag skulle klaga på Värmlands fotograf. Vem är det? Varför är han/hon så jäkla långsam med att lägga upp bilder. Värmlands fotograf ska inte plugga- den ska bara sitta i ett mörkrum hela dagarna (när människan inte är ute och tar bilder förstås) och leverera. Så tycker ungefär jag.
Men tji fick jag! Sitter just nu och har lust att dissa Tomas von Brömssen, men är lite rädd för att skriva alltför elaka saker eftersom han står bakom mig. Växjö bibliotek håller alltid på att meskultura sig i hallen, typ hänger upp mattor vävda av 90-åriga kvinnor som sen sitter runt ett bord, äter kakor och desperat vill att folk ska komma fram och prata om deras textilarbeten.
För några dagar sen såg jag att det stod högavis med bord fyllda med glasskulpturer (inte så monumentalt som det låter) av händer uppsträckta mot himlen, hjärtan instängda i burar och söndriga vingar. Mycket pretto, mycket "jag lider i detta mitt i-land" och mycket Växjö Designskola och bild- och formlinjen på mitt gamla gymnasium. Självklart var det dom också.
När jag kom hit idag stod det en massa bord överallt, dom var väl fina och så, lite grafiska, lite träplatta på rostigastålvajrar...iga... ganska tråkigt tyckte jag, men det var det tydligen ICKE (så mycket för min kulturådra) för precis när jag lämnat tillbaka en bok och satt mig vid datorn bara flödade det in suspekt folk i stickade mössor och jordfärgade klänningar och jag bara "vad fan är det här nudå?!" Plötsligt ställer sig Alberto Knox (det var faktiskt det första jag tänkte) i trappen upp till andra våningen, facar alla stickade mössor och jordfärgade klänningar, skakar på sin drink och börjar prata om hur mycket han hatade slöjd i skolan. Jättelänge. Sen avslutade han med att berätta att han sen besökt en smedja och att det ändrade hans syn på slöjderi och sånt och önskade att alla, precis alla borde besöka en smedja och uppleva denna otroliga kreativitet! Han älskade numera slöjd och kallade borden i hallen en ofantlig hyllning till den skapande, lekande människan. Sen tog han upp ett plaströr och började spela på det, ungefär här började jag skratta, insåg på en halvsekund att det kanske inte var så passande och låg sen resten av speleriet (jag lovar, minst fem minuter, eller iallafall tre) nere på tangentbordet medan en stickad mössa bakom mig förklarade för en annan stickad mössa hur man kunde spela på ett plaströr. Tydligen handlade det om hur hårt man blåser i plaströret. Man lär sig nåt nytt varje dag tänkte jag (och jag lovar att den totalt onödiga kunskapen raderade nåt jag verkligen behöver veta en vacker dag...typ hur man undkommer grizzlybjörnar. det brukar vara så) medan jag googlade fram anledningen till att han var här.
Alltså, Tomas von Brömssen är säkert en jättehygglig och trevlig människa på alla håll och kanter, men det är så tragiskt att bo i en stad som så desperat vill vara stor och hyllad att dom bjuder in en kändis som inte ens gillar slöjd på riktigt till att inviga en slöjdutställning. Undrar hur stort hans gage var?